Precis dagen innan jag åkte upp till Norr för att fira jul hade jag lyckats knipa åt mig en biljett till deras julföreställning som jag velat gå på flera jular nu, så äntligen blev det av! Med julklappar i handen steg jag in palatset. Föreställningen var fullsatt och vi började nere i köket. Tyvärr fick man inte fota under tidens gång, så alla bilder efter denna är efter föreställningens slut. Har varit här en gång tidigare, men då betalade vi inte in oss för att få se mer av huset än de rum som är gratis att besöka. Tror det fortfarande är gratis, rätta mig om jag har fel. Palatset är Stockholms motsvarighet till Nissim de Camando i Paris som jag bloggat om här och här. Den här salen är otrolig. I klass med kungliga slottet. Man kan nog kalla denna stilen för dåtidens maximalism. Inget vitt och fräscht här inte. Tyckte att det var lite för många på föreställningen, det var svårt att få plats i rummen. Dock fick man tid att gå runt själv efteråt, så det räddade upplevelsen. Här åts det julmiddag. Damerna och herrarna för sig. Lite kuriosa är att frun var extra noga med val av julgran och köpte alltid sin på Norrmalmstorg och fick den hemburen. Genom vapenrummet går man för att komma upp till sovrummen. Nu är vi i parets sovrum om jag minns helt rätt. Badrummet var lika magiskt som hos Nissim i Paris. Takfönstret!! Fina detaljer överallt. Hur fint att bygga in badkaret med marmor och träram. Väldigt speciell känsla att gå här helt ensam. Minns inte exakt om det här var ett rum för husan eller ett rum som användes till nått annat. Hur som helst väldigt fint. Kakelugnen är ju en dröm. Detaljrikedomen i alla rummen är så fascinerande. Sen svassade jag ner för trappen så som paret som bodde här en gång gjorde varje dag. Och ner till hallen med det underbara paraplystället. Och sen tackade jag för mig och gick ut i decemberkylan. Kul att ha fått se föreställningen. Nu skulle jag vilja gå på en guidad tur kanske nu till våren. Sägs att man får se andra saker då än vad julföreställningen visar. Det är rätt fascinerade att det gömmer sig en så här spektakulär bostad intill Norrmalmstorg. Så är det ju lite med slottet också. Det var så längesen jag var där, innan jag var där i höstas, att jag helt glömt bort vilka otroliga rum man går förbi varje gång man passerar slottet. Kul att nu väckt det minnet och kan tänka på det varje gång jag passerar.