Parisdag i Stockholm | Sebastian Bergströms blogg

Att jag saknar Paris är ingen nyhet, men nu när jag varit hemma i Stockholm i 7 månader så börjar min extrema längtan som jag hade i våras, lägga sig. Jag har annat fokus framåt, även om drömmen att bo i Paris några månader om år fortfarande finns kvar, så är jag nöjd med att vara hemma och njuter av min drömstad Stockholm varje dag.

Och ser gator, hus, butiker, kafé, miljöer, situationer som påminner mig om dagarna i Paris. Älskar att ha den dimensionen att kunna se något, det kan vara vad som helst i vardagen, som blir parisiskt och då blir jag lite extra glad för att jag fick vara i Paris för en stund.

Så nu ska vi ha en Parisdag fast i Stockholm och då börjar vi på stans kanske finaste bokhandel, Söderbokhandeln.

Här ökas läslusten och man kan stå i timmar och leta bland alla titlar.

Just den här dagen hittade jag inget speciellt, för jag har redan flera böcker som väntar på hög, så vi struttade glatt vidare.

Till Seven Eleven för att ta en havre cappuccino att ta med.

Sen lämnade vi Götgatan med en smarrig kaffe i handen (eller ja på boken här då).

Vi strosade längs Skaraborgsgatan.

Såg en fin port som behövde fångas på bild.

Följ kaffet och Herman mot nästa stopp.

Nämligen Södra Latins skolgård.

Här får jag lite Tuileries Garden vibbar. Vi gick mycket på de yttre delarna av den parken, för det var bara där man fick gå med hund. Där strosade vi lösa bland träd och löv. Det som fattas här är stolar att slå sig ner på bara.

En liten tunga fångades på bild.

Innan vi lämnade skolgården.

Och gick ner för trapporna mot nästa mål på vår Parisdag.

Herman är så duktig på att gå lös. Den här dagen gick han lös från Seven Eleven på Götgatan, hela rundan på söder och hela vägen hem till Gullmars.

Nästa mål var Fatbursparken.

Och det blev vårt sista mål på den här Parisdag. Här får jag alltid vibbar till Royal Garden och hur det upplevs där inne. Vi kunde gå runt runt bland träden där, jag hade ofta en kaffe o sippa på, Herman träffade hundar, jag kunde titta på folk. Älskade det! Det låg nära där vi bodde och var alltid en go-to ifall vi inte hade något bättre för oss.

Det gäller att ha rätt "glasögon" i dessa miljöer på söder och jag tror dom gör sig bäst på sommaren och hösten. Arkitekturen här är en hårfin gräns mellan magisk och tråkig betong. Men i rätt ljus och med löv på träden, är jag för en stund i Paris när jag går här och det glädjer mig.