Jag jämför mig ibland för mycket med andra som driver företag jag beundrar och inspireras av. Det är en balansgång, för oftast får jag inspiration hur jag borde göra, men ibland, oftast när jag är begränsad ekonomiskt i mitt företagande, så blir inspirationen en ofrivillig jämförelse. Jag ser allt de kan göra, hur proffsigt, uppskattat och välgående deras företag är, men det jag sällan tillåter mig att konstatera är att väldigt många av de jag jämför mig med, har haft det ekonomiskt förspänt redan från starten av sin verksamhet. Jag tog ett lån på 100 000 och startade upp min verksamhet med mina sparpengar, så för strax över 300 000 fixade jag lokal, köpt in allt och fick igång verksamheten. Det jag också allt för ofta glömmer med alla jag jämför mig med, är att dom är 10-15 år äldre än mig. Det jag vill komma fram till är att jag tycker det är så sjukt hur man kan tillåta sig att va så här orättvis mot sig själv. Istället för att jag jämför mig och blir less och vill tyg ge upp, borde jag istället, hela tiden, klapp mig på axeln och se vad långt jag kommit och vad jag skapat av nästan ingenting. Gissar att den här djävulen på axeln på nått sjukt sätt häller bränsle på glöden, men där och då när jag sitter där och jämför mig, är känslan bara skit och hopplöst. Då ringer jag ofta nån i familjen och pratar av mig. Exakt allt är skit och värdelöst just då. Sen kan det kännas bättre redan efter samtalet eller mot kvällen eller som tur är, dagen efter. Då leder det här allt som oftast till att jag kavlar upp ärmarna och kör på, fortsätter pusha min verksamhet framåt. I sämsta fall, om jag inte känner att det är en situation jag kan kavla upp ärmarna och lösa, så hänger känslan kvar i 2-3 dagar. Sen tycker jag upp mig eller det har varit några dagar av god försäljning som gör det olösliga möjligt. Det här är också en del i företagande. Hur drömmigt det än är att göra verklighet av sin dröm så är detta en vardag som tillhör företagslivet, varesig man vill det eller inte. Hoppas dock att jag över tid kommer hitta verktyg att hantera dessa tankar och känslor när dom kommer.