I helgen behövde jag ta beslut om jag ska åka till Paris även denna höst eller inte. Jag har inget annat än velat tillbaka och när butiken drog ut på tiden och öppningen flyttades till nästa år, blev jag lättad att det skulle bli möjligt att åka även i höst, en sista höst innan jag öppnar och förmodligen inte kommer kunna vara borta en längre period på kanske flera år. Lägenheten jag hyrde förra hösten var ledig. Men så när jag fick möjlighet att åka, kände jag inte 100% i magen att det var rätt.Jag funderade över hur mycket pengar det skulle kosta, tänkte på hur mycket inspiration till butiken Paris skulle kunna ge. Jag tittade igenom stories från våra 3 underbara månader, men magkänslan sa varken åk eller åk inte. Helgen gick och så kom ett mail från ägaren till lägenheten, att jag behövde bestämma mig inom 24 timmar. Sov kasst den natten. Varför var det inte självklart att åka när jag väl fick möjligheten, jag som längtat tillbaka sedan jag lämnade.Till sist efter massa grubblande skickade jag iväg ett mail och tackade nej till lägenheten. Sen började jag städa hela lägenheten till hög musik och med gråten brännande i ögonen. Det kändes varken självklart att åka eller självklart att tacka nej. Men redan på kvällen samma dag, kände jag äntligen i magen att det var 100% rätt beslut. Paris kommer alltid vara Paris, det vill säga underbart. Men just nu är jag mitt i att skapa en butik som ska öppna nästa år, så det kändes som helt fel prioritering att lägga massavis av pengar och tid på att vara i Paris. Sen tror jag att en del av mig var rädd att bli för kär i Paris och inte vilja komma hem och öppna butik haha. Men ingen kommer nånsin få veta om det skulle blivit så eller inte. För nu stannar jag i Sverige och ser så mycket framemot att njuta av den här hösten och vintern som jag har framför mig. En väldigt händelserik sådan ❤️