Tisdag och sent. Jag ska snart sova för jag är urtrött, ska lägga mig under duntäcket med den krispiga höstluften, flödandes in genom det öppna fönstret, då kommer jag sova som en stock. Idag har jag jobbat vid datorn på förmiddagen och sen gjorde jag några ärenden nere i stan och sen hem för att ta emot ett paket från Sellpy med lite höstiga saker jag slagit till på. Och däremellan sprang jag mina 8 km som jag springer varje tisdag och fredag. Så nu ska det bli riktigt skönt att lägga sig raklång i sängen kan jag meddela. Men ska skriva klart det här inlägget först förstås. En litet tbt, en härlig tanke, kommer här. Mitt älskade Rute Bageri på Norra Gotland <3. Var där så många gånger den här sommaren att jag inte kan räkna dom ens. Hela atmosfären, alla val av detaljer, som att man får kaffet i en emaljmugg till exempel, en kantstött, ruff, emaljmugg. Kaffet smakar helt otroligt här. Ingen placebo, utan fakta, det är bästa av kaffe! Där allt gotta finns är det litet, man går in genom den gula dörren, säger vad man är sugen på och så får man allt hopplockat på en zinkbricka. Jag älskar alla bullarna, morotskakan är helt otrolig, saffranskakan också väldigt god. Fick köra lite varannan gång bulle o varannan morotskaka. Svårt att välja för båda är så goda, men gick lite på vad jag var sugen på där och då. Kardemummabullarna är magiska, men så också kanelbullen. Den har hamnat lite i skymundan. En kanelbulle är alltid en kanelbulle, och den är himmelskt god den också! Det jag älskar mest tror jag, är den somriga och lite tillfälliga känslan här. Dörrarna öppnas i juni och så bakas det i ugnarna fram tills 18 augusti och sen stängs allt för vintervila, och så öppnar det nästa sommar igen. Älskar också att man går in genom den gula dörren, in i den lilla butiken och när man är klar går man ut genom den andra gluggen och då kommer man ut till kaffet och sen är det bara att spana vart man vill sätta sig - i växthuset, mot en vägg, där nere mot vägen kanske eller varför inte lite för sig själv inne i det gröna... Vi åt några morgnar, frukost här också. Då satte vi oss mot bageriets husvägg och blickade ut över allt. Det urgoda kaffet, färskpressade juicen som va som att dricka en apelsin och så mackorna. Jag tog alltid den med ost och skinka och Simon tog alltid äggmackan. Den med ost och skinka var så god! Osten perfekt kryddig och skinkan perfekt rökt. Mmmmm! Vattnas i munnen nu när jag tänker på den mackan. Växthuset är så drömmigt! Dock ville iallafall alltid jag sitta ute. Ibland kunde vi äta frukost på morgonen för att sen återvända på eftermiddagen för fika. Morotskakan som sagt... Vi satt i timmar här och åt, pratade, slappade, tittade på folk som kom o gick. Den här sommaren på Gotland, var den lugnaste och mest rotade. Inga måsten, bara ta allt som det kommer. Älskade det! Att dessutom få somna och vakna intill havet som vi gjorde både när vi tältade och hade huset, var magi! Tack fina Rute! Nu dröjer det lite tills vi ses igen, men jag kan knappt bärga mig tills det är dags igen! Tills dess får jag njuta av Zetas eller alla Fabrique bagerier som finns i här i Stockholm. Men ingets slår Rute <3. En kärleksförklaring innan kudden. Hoppas du har någon plats som du bär med dig extra mycket från sommaren in i hösten och vintern som väntar. Jag har många och det gör mig lycklig. För även om jag älskar att leva i stunden är det skönt ibland att vila på en tanke av en plats man tycker om och har haft det mysigt på.