Hej!! Det har redan hunnit bli torsdag... Jag försvann härifrån en kort stund, hoppas det va ok. Var pysslat med olika saker här hemma under tiden, har en riktig hemmavecka denna vecka - tänker att saker som legat på hög ska bockas av, såsom måla små snickerier här o var som inte blivit gjort, sätta upp gardin i badrummet, göra rent den där ugnen, städa ur skåp o sånt. Älskar ju känslan av att saker blivit gjorda och att det är städat och ordning. Innan jag försvann i måndags, lovade jag ju att visa min nya sängkläder, så det tänkte jag göra nu! Här är dom, mina nya bäddset från Noy Road. Och det här är en tyg av reklam fast ändå inte - jag har massa hamamhanddukar från Noy Road, och vet att Lina som driver Noy Road har gjort sängkläder också och jag älskade dom från första stund jag såg dom. Mailade Lina och frågade om jag fick hjälpa henne och lyfta sängkläderna, för jag vet hur vackra dom är och hur bra hela Linas produktion är och att hennes driv är att göra så små avtryck som möjligt här på jorden i allt hon gör och att ge kvinnorna som jobbar en bra arbetsplats - så jag ville erbjuda mig o få pusha lite för hennes företag o det blev hon så glad för och jag med. Tycker sånna här verksamheter ska få större fokus, för det är så här vi måste tänka om vi ska fortsätta producera någon nytt överhuvudtaget. Sänkläderna är framtagna i Ahmedabad i Indien, tillsammans med ett kvinnokollektiv. Dom är handvävda och sydda för hand så varje lakan har små mänskliga spår om man kikar noga. Sånt älskar man ju, när en hand får göra avtryck. Dom görs av solenergi och uppsamlat regnvatten ☀️? Hur häftigt är inte det!? Jag är ju svag för randigt och den här randen är nog den finaste jag haft. Har ju haft några magiska från Wacay i franskt linne, som jag fortfarande älskar, men den här är så fint till min väggfärg. Ett litet sidospår - har äntligen fått ner några palettbladssticklingar i en kruka som fick ta plats på den här gröna brickan från Navet ? Sängkläderna är i bomull hör o häpna! Jag som alltid sover i linne! Men jag har aldrig känt eller sovit i så här mjuka och mysiga bomullstyger. Det måste vara att dom är handspunna med den skickligaste handen, som gör att dom blir så här mysiga o sova i! Älskar textilkanten på kuddarna också, känns så lyxiga! Här syns strukturen på det vita! aaaah!!! Sover så härligt nu! Och så har jag duntäcken som prasslar på det mysigaste sättet. Det randiga är lite beige/grå, så fint ihop med det vita. Underlakan just nu är från Midnatt i färgen Pebble. Också mjukt beige i tonen, fint ihop tycker jag. Kuddarna kan få ha färg men vill att resten bara ska kännas ljust, mjukt o fluffigt en tid framåt nu. Känns ju vår o sommar på nått vis o det gillar jag. Är så sugen att måla om sovrummet i en gul, har jag sagt det? En ännu gulare än i köket... Men lite rädd att det blir för mycket? Kanske om jag behåller sängstommen i den färg som är nu och så kommer ju fönstret o bryta av och dom ljusa sängkläderna... Kan bli fint va? Ja men det var det. Jag älskar dom! Och du får jättegärna titta in på Noy Roads sida o frossa i allt fint hon gör, allt från kökshanddukar, mattor, sängkläder, handdukar och servetter. Allt som sagt skapat av uppsamlat regnvatten, solen och skapat för hand av kvinnor som har bra villkor, får raster, tepauser och en rättvis lön! Hur mår du idag då? Är allt bra? Jobbar du hemma nu? Vet inte, men det känns som att vi i Sverige tar det här med Corona på ett helt annat sätt än övriga världen. Kanske har vi inte drabbats lika hårt än eller så kommer vi kanske inte göra det, men iallafall i min bubbla som jag är i känns det som att det mesta rullar på som vanligt? Folk är ute o går, handlar mat i samma takt som tidigare, njuter av solen o ja vi lever på ganska som vanligt. Och vi i Sverige har ju heller inte hamna i karantän utan våra liv forsätter som vanligt medan invånare i Italien och Frankrike knappt får gå utanför dörren om det inte är absolut viktigast - vi kan fortfarande röra oss fritt bara vi tar vårt ansvar. Vi får väll se vad som var rätt eller fel, men jag är iallafall glad att vi änsålänge har det som vi har det i Sverige, kan inte riktigt föreställa mig hur det skulle va om våra liv blev så låsta.