Födelsedagslunch | Sebastian Bergström

I måndags var det min födelsedag. Hela 29 år blev jag. Nu när jag skriver siffran så känns det lite märkligt, fast o andra sidan, så har jag känt mig äldre än min ålder senaste 10 åren, så gissar att jag nånstans är i kapp min mentala ålder nu.

Nån som ville fira mig på födelsedagar min fina vän Majken. Hon kom med solsken och balkong till butiken. Jag visade runt och sen gick vi upp till Odenplan för lunch i solen.

Plockade allt jag var sugen på hos Bröd o Salt. Blev inte gratis om vi säger så, men oj oj så fräscht o gott det var.

Jag ville höra allt om Majkens resa till New York som hon just kommit hem från och så pratade vi såklart om butiken för det är mest vad som snurrar i mitt huvud hela tiden. Men också om att vi båda inte haft en kärleksrelation i vårt vuxna liv. Och om att man då har svårt att sakna nått man inte vet hur det är att ha. Vi båda hoppas och tror på att kärlek bara en dag, står framför en och att det inte är nått spel, bara rakt på, dig vill jag ha. Haha, vi får se hur det går med den saken.

Efter lunchen var Majken glassugen och jag säger aldrig nej till en glass, så vi pinnade iväg mot Vasaparken.

Jag slog till på tre smaker i en våffla från glassbaren Snö. Aldrig provat deras glass innan, men den var helt otrolig i smakerna!

Vi gick och satte oss i Paviljongen i parken och pratade vidare medan vi smaskade i oss och sen kramades vi hejdå och jag och Herman gick tillbaka till butiken, för jag hade ett skåp att spackla. Det var en perfekt födelsedagslunga. Nu är jag redo för vad mitt 29:e år har att bjuda på 🍀🥰✨